
Odling av fiberhampa till isolering
Varför odla hampa?
Hampa är en fascinerande växt och förnybar resurs som används i en mängd viktiga och värdefulla kommersiella produkter. Hampa är en förnybar resurs som kan odlas med minimal påverkan på miljön.
Hampa är en gröda som odlas i hela Europa. På senare år har den areal som är avsedd för hampodling ökat betydligt i EU, från 19 970 hektar 2015 till 34 960 hektar 2019 (en ökning med 75 %). Under samma period ökade produktionen av hampa från 94 120 ton till 152 820 ton (en ökning med 62,4 %).
Hampa används för att tillverka olika kommersiella och industriella produkter och kan återföra näringsämnen till marken och binda kol mer effektivt än de flesta andra jordbruksgrödor.
-
Nästan hela hampaväxten kan användas, vilket minimerar avfallet.
-
Bryter sjukdomscykeln: Hampa bidrar till att bryta sjukdomscykeln när den används i växelbruk. Hampaplantorna är dessutom snabbväxande och skuggande, vilket innebär att ogräs inte kan växa.
-
Förhindrar markerosion: Hampans täta bladverk bildar ett naturligt marktäcke som minskar vattenförlusten och skyddar mot markerosion. Hampa blir marktäckande redan tre veckor efter groning.
-
Biologisk mångfald: Blomningstiden inträffar vanligtvis mellan juli och september. De erbjuder också skydd för fåglar och hampfröna utgör föda för djur.
-
Liten eller ingen användning av bekämpningsmedel: Hampa har låg mottaglighet för skadegörare eftersom den saknar naturliga fiender, vilket innebär att man i de flesta fall inte behöver använda insekts-, ogräs- och svampbekämpningsmedel.
Hampa har flera sätt att förbättra jorden på:
1. Markens struktur:
Hamparötterna (pålrot) tränger djupt ner i marken och hjälper till att förbättra dess struktur. Detta ökar markens porositet och vattenretention, vilket är fördelaktigt för andra grödor.
2. Tillförsel av näringsämnen:
Hampaväxter tar upp näringsämnen från marken, inklusive kväve och fosfor. När hampa skördas och används som gödsel eller tillbaks till jorden som organiskt material, återförs dessa näringsämnen till marken.
3. Bekämpning av ogräs:
Hampaväxter växer snabbt och täcker tätt, vilket minskar tillväxten av ochräs. Detta kan minska av herbicider och hjälpa till att bibehålla hälsan.
4. Kolbindning:
Hampa absorberar koldioxid från atmosfären under sin tillväxt. När hampa används i olika produkter eller om det återförs som organiskt material, hjälper det till att binda kol i marken och minska koldioxiden i atmosfären.
Sammanfattningsvis kan hampa vara en användbar gröda för hållbart jordbruk genom att förbättra markens struktur, tillföra näringsämnen och bidra till kolbindning.
Odlingsåret med industrihampa

Sådd
Sker så fort jorden reder sig under mars – april.

Uppkomst
Ingen bekämpning av ogräs görs. Målet med antal plantor är mellan 150 – 200 st

Gödsling
Huvudsakliga gödslingen sker i samband med sådd, tilläggsgödsling sker innan hampan är för hög

Tillväxt
Hampa har en kraftig tillväxt och har god konkurrens mot ogräs

Skörd
Under Augusti månad skall hampan huggas och ligga i fält för rötning.

Vändning
Hampan ska vändas för att genomgå en bra rötning. Vändning sker även inför balning så hampan torkas.

SträngläggningSträngläggning sker innan pressning

Balning och samling
Hampan pressas och samlas för lagring

Lagring
sker under tak
Torrt under tak
Gödsling av hampa
Näringsbortförsel vid en skörd på 9000 kg
•Kväve ca 90 – 110 kg / ha
•Fosfor ca 25 – 40 kg / ha
•Kali ca 70 – 100 kg / ha
Gödsling rekommendationer
•Gödsling vid sådd ca 100 kg Kväve med NPK
•Exempelvis 27-3-5 (370 kg vara)
•Komplettering av Kali
•Ex Kalisalt K50 (100 kg vara)
Summerad giva = 100 kg N, 11 kg P, 68 kg K
Gödsling bör stämmas av med näringsvärdena från jordprover.


Antal Plantor för optimal fiberhampa
För att maximera fiberskörden vid odling av industrihampa är det vanligt att rekommendera ett lägre plantantal per kvadratmeter.
Ett vanligt riktvärde för industrihampa är är ca 150-200 plantor per kvadratmeter. Genom att ha färre plantor får varje planta mer utrymme att utveckla större och längre fibrer.
Skörd och skördemetoder
För att uppnå optimal skörd av fiberhampa är det viktigt att vänta tills plantorna har slutat att växa på höjden och att fibrerna har nått sin maximala längd. Detta brukar inträffa när plantorna når mogenhet och börjar blomma. Skörden bör göras innan plantorna börjar förlora bladen och fröna mognar.
När det gäller rötning i fält kan det vara lämpligt att låta hampafibern ligga i cirka 4-6 veckor, beroende på väderförhållandena och fuktighetsnivåerna. Under denna tid kommer mikroorganismer och naturliga processer att bryta ner de icke-fibrösa materialen i hampaplantan, vilket gör det lättare att separera fibrerna från vedämnen och andra delar av växten.
Det är viktigt att regelbundet övervaka rötningsprocessen och göra provtagningar för att bedöma när fibrerna har nått en lämplig nivå för pressning och lagring. Prova att pressa några fibrer för att se om de är tillräckligt mjuka och lätta att bryta loss från de övriga växtdelarna.



Rötning av hampa
När det gäller att avgöra om hampafibern är färdigrötad och redo att pressas till storbalar, finns det ett antal faktorer att ta hänsyn till. Här är några indikationer att titta på:
1. Färg:
Den rötade hampafibern har vanligtvis en brunaktig eller gulaktig färg. Om fibrerna fortfarande har en grönaktig färg kan de behöva mer tid för rötning.
2. Lukt:
Rötad hampa har en karakteristisk jordliknande lukt. Om den fortfarande luktar friskt eller grönt kan den vara i behov av mer tid för rötning.
3. Fibrernas styrka:
Rötad hampa har vanligtvis starkare och mer flexibla fibrer jämfört med omogen hampa. Du kan testa att dra i några fibrer för att bedöma deras styrka.
Teknik för strängläggning och pressning:
För att få en effektiv och kvalitativ balpressning är det viktigt att använda lämplig utrustning och teknik.
Allt som roterar och snurrar kan hampan linda sig runt, se till att ha tillgång till en maskin för strängläggning och en balpress som passar hampans specifika behov.
Alla balarna ska vara fyrkants balar.
Måtten 120 x 90 x 235 är att föredra
Strängläggning och balning





När det gäller lagring av rötad
hampafiber, är det viktigt att se till
att den är helt torr för att undvika
mögel eller ruttning.
Se till att förvara den på en torr
och vädrad plats där den kan
bevaras på bästa sätt.
•Lagringsersättningen beräknas månadsvis
•Leveranser kommer ske efter en leveransplan
som upprättas av Ekolution.


Lagring av hampa
Jordtyper för industrihampa
•Industrihampa trivs generellt sett bäst på jordar med god dränering och riklig tillgång till näringsämnen.
•Lerjordar har förmågan att hålla vatten och näringsämnen, vilket är fördelaktigt för hampan. De kan ge en stabil tillförsel av vatten och näringsämnen till växterna. Viktigt att hampan kan vara känslig för markpackning.
•Mulljordar är vanligtvis väldränerade och rika på organiskt material. De har god förmåga att behålla fukt samtidigt som de tillhandahåller viktiga näringsämnen för hampans tillväxt. Innan sådd av hampan på mulljordar ska man bearbeta dessa ordentligt för att gå in värme och syre i jorden.
•Sandjordar: Sandjordar är väldränerade och har vanligtvis god luftighet. De kan vara fördelaktiga för hampan genom att undvika överskott av fuktighet och minska risken för rotproblem. När det gäller torka på lättare jordar är hampan relativt tålig och kan hantera perioder med lägre vattentillgång. Men som med alla grödor kan torka påverka tillväxt och skörd.
•Det är dock viktigt att komma ihåg att industihampan är relativt anpassningsbar och kan växa på olika jordtyper.
•Hampans optimala pH-värde i jorden ligger vanligtvis mellan 6,0 och 7,0. Detta område anses vara fördelaktigt för att säkerställa att växterna kan ta upp näringsämnen effektivt och trivas.

Ekonomiska förutsättningar för industrihampa

